Provsmilet innan skalfasaderna görs: det här ska du kontrollera

Det skärmen inte kan visa

En design på skärmen ritas ovanpå ett foto och är tvådimensionell. Den visar varken hur läppen rör sig, hur mycket plats tänderna tar i munnen eller hur det ser ut när du pratar. Provsmilet visar samma design i tre dimensioner, bakom din egen läpp.

Skillnaden brukar överraska. En tandlängd som ser naturlig ut på bilden kan bli för lång i munnen, och en form som verkade mjuk kan kännas klumpig när läpparna ska glida över den. Sådant märks sällan förrän vid provet.

Sju saker att testa i stolen

1. Längden. Slappna av i ansiktet med läpparna lätt åtskilda. Hur mycket syns av överkäkens tänder? Le sedan brett och se hur mycket tandkött som visas.
2. Leendelinjen. Följer överkäkens tandkanter underläppens båge? Ligger mittlinjen mitt i ansiktet?
3. Form och bredd. Ser tänderna för stora ut i förhållande till ansiktet, eller för platta?
4. Talet. Läs högt en stund. ”Sju sjösjuka sjömän sköttes av sju sköna sjuksköterskor” är inte bara en ramsa för barn, den prövar s-ljud och sje-ljud på en gång. Räkna också ”femtiofem, femtiosex, sjuttiosju” för f och v. Väser det, läspar du eller fastnar läppen, säg till.
5. Stödet för läppen. Känns läppen utputtad eller spänd?
6. Bettet. Försök bita av något med framtänderna. Slår underkäkens tänder i provet är det information om bettet som tandläkaren behöver.
7. Bilder och film. Ta foton i dagsljus, både på nära håll och på en armlängds avstånd, och filma dig själv när du pratar. Spegeln räcker inte ensam, för där ser du dig själv rakt framifrån och på ett sätt som ingen annan gör.

Ta gärna med någon du litar på, eller skicka bilderna till någon hemma. Den som ser dig varje dag lägger märke till andra saker än du.

Färgen bestäms vid ett annat tillfälle

Plastmaterialet i provet finns bara i ett fåtal nyanser och släpper inte igenom ljus på samma sätt som porslin. Vid provsmilet bestäms därför form och proportioner. Färgen väljs för sig, i dagsljus och med en färgskala, och hur det valet går till beskriver färgen på de nya tänderna.

Att du inte gillar färgen i provet betyder alltså inte att planen är fel. Att du gillar den betyder heller inte att de färdiga skalen blir exakt likadana. Fråga gärna om färgvalet har en egen tid i planen.

Om du bär provet några dagar

Provmaterialet tål mindre än porslin. Biter du av något hårt med framtänderna kan kanten spricka, och kaffe, te och rödvin kan missfärga ytan. Lossnar eller spricker en bit, försök inte limma den. Hör av dig till kliniken, för provet kan göras om från samma form på några minuter.

Använd dagarna till det de är till för. Visa leendet för familjen, gå till jobbet, ät middag med vänner och lägg märke till hur det känns när du inte tänker på det.

Lägg också märke till hur provet känns mot tungan och läpparna, och inte bara hur det ser ut. De färdiga skalen blir ofta tunnare än provmaterialet, men känslan av mer volym vid framtänderna är ett bra förhandsbesked. Känns provet mycket klumpigt, säg det nu. Hur det brukar kännas efter att de riktiga skalen har satts finns beskrivet i skalfasader som känns tjocka.

Ett provsmil ska inte förväxlas med de provisoriska skal som sätts efter slipningen. De skyddar tänderna medan de färdiga skalen tillverkas. Provsmilet görs innan något beslut är fattat.

När provet ser för tjockt ut

Provsmilet byggs genom att material läggs utanpå tänderna. Är tänderna små, glesa eller står lite bakåt fungerar det bra. Står de framåt hamnar den planerade formen innanför tandens nuvarande yta, och eftersom provet bara kan lägga till ser det tjockare ut än slutresultatet skulle göra.

I det läget brukar tandläkaren antingen justera designen eller ta upp om tänderna först ska flyttas med tandreglering. Ett godkänt provsmil kan också användas som mall för att bestämma hur lite som behöver slipas, om slipning behövs över huvud taget. Hur valet mellan metoderna görs går jämförelsen av skalfasader med och utan slipning igenom.

Provet i resplanen

Görs behandlingen utomlands är provsmilet den del som oftast trängs ihop. Resan är kort, tiderna ligger tätt och det finns en förväntan om att allt ska vara klart före hemresan. Tre saker gör skillnad:

Lägg provet före all slipning, med en natt emellan. Ett leende som du har sett i en halvtimme i en ljus behandlingsstol är något annat än ett leende du har vaknat med. Be att provsmilet görs dagen innan slipningen, eller tidigare.

Skicka bilderna hem. Du behöver inte fatta beslutet ensam i ett främmande land. Skicka foton och filmen till någon hemma och sov på saken.

Be om designen i skrift. Be att bilderna på den design du godkänner sparas i din journal och skickas till dig. Det blir underlaget om något senare inte stämmer, och det är lättare att få nu än i efterhand.

Frågan om vad som ska stå i planen i övrigt tas upp i vad en behandlingsplan ska innehålla. Och eftersom kliniken ska vara granskad innan du ens kommer så långt som till ett prov, finns stegen för det i så kontrollerar du en klinik i Turkiet.

Det här är också ögonblicket då det är lättast att säga nej, eller be om något annat. Vill du ha kortare tänder, en mjukare kant eller en annan form, säg det nu. Ett nytt prov kostar lite tid. Att ändra i porslin som redan är cementerat är ett helt annat ingrepp.