Hjärtklaff och antibiotika före tandbehandling
I Sverige ges antibiotika före tandingrepp bara efter läkarens bedömning. Vad det betyder när en klinik i Turkiet följer en annan praxis.
Faktagranskad av tandläkare Yiğit BalSkrivet i Turkiet av en tandläkare. Klinikle är en klinikkatalog och ingen klinik – ingen mottagning betalar för att synas här, och vi utför ingen behandling. Där en sida ställer Turkiet mot behandling i Sverige är det bra att läsa den med det i bakhuvudet.
Senast uppdaterad:

Har du en konstgjord hjärtklaff, en lagad klaff med främmande material eller har du haft en infektion i hjärtats innerhinna, kan två tandläkare ge dig två olika svar på samma fråga. Den svenska tandläkaren säger kanske att du inte behöver någon tablett före ingreppet. Kliniken i Turkiet skriver kanske att du ska ta antibiotika en timme innan. Båda kan ha gjort rätt utifrån de riktlinjer de arbetar efter, och det är just därför frågan måste redas ut innan du reser.
Det som ska förebyggas heter infektiös endokardit. Vid vissa ingrepp i munnen kommer bakterier ut i blodet, och hos den som har en skadad eller konstgjord klaff kan de i sällsynta fall fastna där och orsaka en allvarlig infektion. Antibiotikaprofylax innebär en enstaka dos före ingreppet, med syftet att minska den risken.
Den svenska linjen
Läkemedelsverket gav 2012 ut rekommendationer om antibiotikaprofylax i tandvården, med ett tillägg 2016. Utgångspunkten är att rutinmässig profylax mot endokardit vid tandingrepp inte rekommenderas. För patienter med särskilt hög risk kan den däremot övervägas, efter en individuell bedömning av den ansvariga läkaren.
Till högriskgruppen räknas framför allt:
- den som har en konstgjord hjärtklaff, oavsett om den är mekanisk eller biologisk
- den som har genomgått en klaffreparation där främmande material har använts
- den som tidigare har haft infektiös endokardit
- den som har vissa medfödda hjärtfel, till exempel cyanotiska
Två saker i den svenska linjen är värda att lägga på minnet. Beslutet ligger hos läkaren och inte hos tandläkaren, och det är läkarens sak att meddela tandvården när profylax ska ges. Dessutom handlar det om en bedömning för dig som person, alltså ingen automatisk regel som följer med diagnosen.
Utanför högriskgruppen står de allra flesta hjärtpatienter: den som har en klaffsjukdom utan protes, har haft en hjärtinfarkt, har fått en stent eller en bypassoperation, eller har en pacemaker. Var du själv hör hemma står i din journal, och din kardiolog eller hjärtmottagning kan svara på det snabbt.
Varför kliniken utomlands kan säga något annat
De europeiska kardiologiska riktlinjerna, som många länder utanför Sverige utgår från, rekommenderar uttryckligen profylax för högriskgruppen vid ingrepp som berör tandköttet eller området runt rotspetsen. Det gör att en klinik i Turkiet kan uppfatta profylax som självklar, medan din svenska tandläkare har lärt sig att den ska avgöras från fall till fall av läkaren.
Ingen av dem behöver ha fel. Skillnaden är att de utgår från olika dokument. Det som blir fel är om frågan löses på plats, av någon som inte känner din klaff och inte vet vilka läkemedel du redan tar. Därför ska beslutet fattas i Sverige, av den läkare som har hand om ditt hjärta, och följa med dig i skrift.
Rekommendationerna har också en gemensam grund. Bakterier från munnen kommer ut i blodet många gånger i veckan hos alla människor, när du tuggar, borstar tänderna eller använder tandtråd. Ett enskilt tandbesök är en liten del av den mängden. Det är skälet till att både svenska och europeiska riktlinjer lägger så stor vikt vid att munnen är frisk över tid, och till att antibiotika som ges i onödan har ett pris i form av biverkningar och resistens.
Ingreppen som frågan gäller
Även för den som hör till högriskgruppen gäller frågan bara en del av besöken. Frågan gäller ingrepp som berör tandköttet, området runt rotspetsen eller går igenom slemhinnan: tanddragning, implantatkirurgi, benuppbyggnad, rengöring djupt under tandköttskanten och kirurgi i tandköttet.
Röntgen, avtryck, justering av en avtagbar protes och lagningar ovanför tandköttskanten brukar inte räknas dit. Ibland går en lagning djupare än planerat, och då kan bedömningen ändras under besöket. Säg därför till om ditt hjärta redan när du bokar, och en gång till när du sätter dig i stolen.
En behandlingsvecka med flera kirurgiska ingrepp efter varandra är en särskild situation. Då ska frågan ställas för hela planen och inte för ett besök i taget, så att läkaren vet hur många ingrepp det rör sig om och hur de ligger i tid. Hur en sådan vecka brukar vara upplagd beskrivs i så ser en behandlingsvecka ut. Omfattande kirurgi som benuppbyggnad och sinuslyft ska också nämnas uttryckligen för läkaren.
Intyget från kardiologen
Den enklaste lösningen är ett kort skriftligt intyg från din läkare. Be om det vid en ordinarie kontroll eller genom att skriva till din hjärtmottagning via 1177, och be om det på engelska om det ska användas utomlands. Intyget bör svara på fyra frågor:
- Vilken hjärtsjukdom eller vilket ingrepp gäller det, och när gjordes det?
- Räknas du till gruppen med hög risk för endokardit?
- Rekommenderar läkaren profylax vid tandingrepp, och i så fall vilken och när?
- Finns det allergier eller tidigare reaktioner på antibiotika som ska tas hänsyn till?
Med det i handen behöver ingen gissa. Skicka intyget tillsammans med din läkemedelslista, så att kliniken ser helheten. Tar du även blodförtunnande läkemedel är det en separat fråga med en annan beslutsfattare, och den tas upp i blodförtunnande läkemedel och kirurgi i munnen. Hur du tar fram hela listan och vad kliniken ska få veta beskrivs i fasta läkemedel som ändrar behandlingsplanen.
Tidpunkten spelar roll. Ska profylax ges, ska den ges före ingreppet. Ett besked som dyker upp när du redan sitter i stolen lämnar ingen tid att nå din läkare, som dessutom kan vara upptagen eller ledig just den dagen. Svaret ska därför finnas innan du bokar.
Så formulerar du frågan till kliniken
När intyget finns ska informationen gå åt båda hållen, över en landsgräns. Skriv till kliniken innan du bokar och be om svar i skrift:
- Vem hos er läser intyget från min kardiolog, och kommer svaret från en tandläkare?
- Vilka av de planerade ingreppen räknar ni som sådana där frågan om profylax gäller?
- Hur gör ni om ert besked skiljer sig från det min läkare har skrivit?
- Vem kontaktar jag om jag får feber efter hemresan, och står varje ingrepp med datum i journalen jag får med mig?
Den tredje frågan är den viktigaste. Det rätta svaret är att din läkares besked gäller, och att kliniken hör av sig till dig i god tid om något är oklart. Ett svar som hoppar direkt till lediga datum säger att frågan inte har blivit läst. Skicka i så fall frågorna en gång till, och boka ingenting förrän de är besvarade punkt för punkt.
Ska du opereras i hjärtat blir ordningen den omvända
Planeras en klaffoperation kommer tandvården först. Före sådana ingrepp görs i Sverige ofta en genomgång av munnen för att hitta och åtgärda infektionskällor, en så kallad fokalsanering. En kronisk infektion vid en rotspets och en ny klaff är en dålig kombination.
Fokalsaneringen utgår i regel från en remiss från sjukvården, och i flera regioner kan den räknas som tandvård som led i en sjukdomsbehandling, med de avgiftsregler som gäller för sjukvården. Villkoren skiljer sig mellan regionerna och beslutet fattas i förväg. Fråga hjärtmottagningen hur det går till där du bor innan du planerar något annat. Att resa utomlands för stora ingrepp i munnen strax före en hjärtoperation är något du bör stämma av med operationsteamet innan du ens tittar på flyg.
Efter operationen gäller samma råd som för hela högriskgruppen: regelbundna kontroller, inflammation i tandköttet som behandlas i tid och tänder med kroniska infektioner som inte får stå kvar bara för att de inte gör ont. Kronor, broar och implantat kräver sina egna verktyg, och hur du sköter dem beskrivs i daglig rengöring av kronor, broar och implantat.
Feber veckorna efteråt
Endokardit börjar ofta smygande. Får du oförklarlig feber, frossa, ovanlig trötthet eller en sjukdomskänsla som inte ger med sig under veckorna efter ett ingrepp i munnen, kontakta vården och berätta själv att du nyligen har behandlats hos tandläkare, var och när. Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig. Vid andnöd, bröstsmärta eller om du blir akut mycket sjuk ringer du 112, både i Sverige och i Turkiet, och tar dig inte till sjukhuset själv.
Kopplingen till tandbehandlingen är den uppgift läkaren har svårast att få fram på egen hand. Det är bara du som vet att det för tre veckor sedan drogs två tänder på en klinik i Antalya, och därför ska journalen från kliniken med datum för varje ingrepp ligga där du hittar den.
Den här sidan är allmän information, inte en behandlingsrekommendation. Resultatet skiljer sig från person till person, och om en behandling passar dig kan först avgöras efter klinisk undersökning och röntgen hos en legitimerad tandläkare.
Läs också
Berätta vad du behöver
Tre fält, inget mer. Du får svar från en tandläkare i Turkiet – inget säljsamtal, och du behöver inte skicka e-post eller bilder.