Benuppbyggnad och sinuslyft: när planen växer på plats

De vanligaste formerna av benuppbyggnad

Benuppbyggnad är ett samlingsnamn för ingrepp som ger implantatet något att sitta i. De vanligaste varianterna ser ut så här:

• Granulat och membran. Ett benersättningsmaterial i kornform läggs där volymen saknas och täcks med ett membran som håller det på plats medan kroppen bygger in eget ben i det. Materialet kan vara av animaliskt ursprung, syntetiskt eller från dig själv. Fråga vilket som används. En del vill veta det av religiösa eller personliga skäl, och du har rätt till ett svar. Att enstaka korn lossnar från ytan de första dagarna är vanligt; gränsen mot det som inte är det drar små korn från såret efter benuppbyggnad.
• Eget ben. Ben tas från ett annat ställe, oftast i käken. Det ger ett extra operationsområde och en längre återhämtning.
• Uppbyggnad vid utdragning. Hålet efter roten fylls med material i samma behandling som tanden dras ut, för att bromsa att kammen faller ihop. Det är förebyggande snarare än reparation, och ett skäl att bestämma vad som ska hända med luckan redan innan tanden dras.
• Uppbyggnad samtidigt med implantatet. Är bristen liten kan båda delarna göras i samma ingrepp. Är den stor måste uppbyggnaden läka först, och implantatet sätts vid ett senare tillfälle.

Det sista skiljet är det som avgör om det blir en resa eller två.

Sinuslyft i överkäken

Ovanför kindtänderna i överkäken ligger käkhålan. När en kindtand har varit borta en tid sjunker kammen samtidigt som käkhålan breder ut sig nedåt, och till slut finns bara en tunn benskiva kvar.

Vid ett sinuslyft lyfts slemhinnan i käkhålans botten försiktigt uppåt, och utrymmet som bildas fylls med benmaterial. Två huvudmetoder används. Saknas bara lite höjd kan lyftet göras inifrån, genom själva implantathålet. Saknas mycket görs det genom ett litet fönster i käkbenet från sidan. Den öppna varianten är ett större ingrepp, med mer svullnad och längre läkning.

Efter ett öppet sinuslyft följer nästan alltid restriktioner de första veckorna: att inte snyta sig, att nysa med öppen mun och att undvika sådant som ger tryckförändringar. Flygresan hem hör till den bedömningen. Fråga därför konkret hur många dygn efter ingreppet du kan flyga, och ha svaret innan du bokar returbiljetten. Varför kabintrycket spelar roll just efter ett sinuslyft förklaras i flyga hem efter ett ingrepp i munnen. Hur de första veckorna hemma brukar se ut beskriver de första veckorna hemma efter implantatoperationen.

Sinuslyft har också egna komplikationer. Att slemhinnan går sönder under ingreppet är den vanligaste, och bihåleinflammation efteråt förekommer. Har du kronisk bihåleinflammation, näspolyper eller har du nyligen opererats i bihålorna är det något kirurgen måste veta innan planen görs.

Därför kommer beskedet ofta först på plats

Ett implantat planeras utifrån tredimensionell röntgen, en CBCT. Där syns benets höjd, bredd och täthet, var käkhålan ligger och hur nervkanalen i underkäken löper. Utan den bilden är en implantatplan en uppskattning.

Många planer skickas ut på grundval av en mobilbild eller en vanlig panoramaröntgen från din tandläkare hemma. En sådan bild visar inte bredden, och det är ofta bredden som saknas. Därför kan en plan som lyder ”sex implantat, fem dagar” bli ”uppbyggnad nu, implantat om några månader” i samma stund som den riktiga undersökningen är gjord.

I underkäken finns en annan gräns som styr planen: nervkanalen som ger känsel åt läpp och haka. Avståndet från kammen ned till kanalen bestämmer hur långt implantatet kan vara, och det läses av på CBCT. Är det för kort står valet mellan uppbyggnad, kortare implantat eller ett annat läge. Det är också därför domningar som inte går över efter en operation i underkäken ska tas på allvar direkt.

Du kan minska risken för överraskningen på två sätt. Det ena är att ha med dig egna bilder och journal hemifrån, eller att låta göra en tredimensionell röntgen i Sverige innan du bokar något och skicka filen till kliniken. Det andra är att be kliniken skriva in i planen vad som händer om det visar sig saknas ben: vem som bestämmer, vad som ändras och vad det betyder för dina datum. Ett sådant stycke hör hemma i det en behandlingsplan ska innehålla.

Vad det gör med tidsplanen och resorna

Här kommer den ärliga delen, som sällan står i marknadsföringen: benuppbyggnad mäts i månader.

Läkningstiden beror på hur mycket ben som har byggts upp, vilket material som använts, var i munnen det sitter och hur du läker. Ingen kan sätta en siffra på den åt dig från en webbsida, och det är en varningssignal om någon försöker. Be i stället kliniken skriva ned ett ungefärligt antal månader för just ditt fall, med förbehåll, och vad som händer om uppbyggnaden inte läker som väntat.

I praktiken blir det oftast två resor i stället för en, med en period emellan då du har något provisoriskt eller ingenting alls i luckan. Det är en helt annan semesterplanering, och andra kostnader för resa och ledighet. Hur hela förloppet hänger ihop, från undersökning till färdig krona, finns i tandimplantat steg för steg.

Ibland är benuppbyggnad heller inte rätt väg. Röker eller snusar du, eller har du obehandlad tandlossning, är risken högre att uppbyggnaden inte lyckas. Det handlar då inte om att neka dig behandling utan om ordningen: något ska göras först. Detsamma gäller vissa kroniska sjukdomar och läkemedel, särskilt läkemedel mot benskörhet och vissa cancerbehandlingar, som kräver en egen bedömning före käkkirurgi. Och ibland är alternativet helt enkelt bättre för dig: en bro på egna tänder, en delprotes eller färre implantat placerade där benet redan räcker. Det blir en annan lösning, men utan ett extra kirurgiskt ingrepp och utan månaderna emellan.

Det din tandläkare här hemma behöver veta

Mellan resorna är det en tandläkare i Sverige som ser dig, om någon gör det. Den tandläkaren har inte varit med vid ingreppet och kan bara bedöma läkningen utifrån det som står i papperen. Se därför till att få med dig följande innan du flyger hem, helst på engelska:

• vilket ingrepp som gjordes, i vilket område och vilket datum
• vilket benersättningsmaterial som användes och om det kompletterades med eget ben
• om membranet löses upp av sig självt eller ska tas bort, och i så fall när
• om det finns skruvar eller andra fixeringsdetaljer som ska avlägsnas senare
• röntgenbilderna före och efter ingreppet, som filer
• hur många månader kliniken räknar med innan implantatet kan sättas

Punkten om membranet och fixeringen glöms oftast bort. Ska något tas ut vid nästa tillfälle är det bra om båda tandläkarna vet om det, så att ingen blir överraskad.

Boka också en kontroll här hemma någon vecka efter hemkomsten, eller åtminstone en tid när stygnen ska tas, om kliniken inte redan har gjort det. Det är ett kort besök. Men det är just vid ett sådant besök som en infektion eller ett blottat membran upptäcks i tid, i stället för när det har gått så långt att uppbyggnaden inte går att rädda.

Fråga gärna din tandläkare redan före resan om hen kan ta emot dig mellan resorna. Många säger ja när de får frågan i förväg, och färre när den kommer först med en svullen kind.

Meddelandet till kliniken innan du bokar

Får du bara muntliga svar har du inget att hålla någon till senare. Skicka därför frågorna skriftligt, till exempel så här:

”Jag har fått er plan för implantat i överkäken på höger sida. Innan jag bokar resan vill jag veta: Har ni bedömt planen på en CBCT, och kan jag få bilden som fil? Kan benuppbyggnad eller sinuslyft bli aktuellt, och i så fall med vilket material? Görs det i samma ingrepp som implantaten eller vid ett eget tillfälle? Hur många månader räknar ni med mellan tillfällena i mitt fall? Vad gäller om uppbyggnaden inte läker, och vad förutsätter det? Hur många dygn efter ingreppet kan jag flyga hem?”

Ett sådant meddelande går att svara på rakt, och svaret blir ett dokument du kan lägga bredvid en svensk tandläkares bedömning. Ta med det till undersökningen här hemma och be att svaren förs in i journalen. Frågan om vem som ska kontrollera läkningen mellan resorna är ofta den som fattas, och den reder sidan om vem som följer upp när du är hemma igen ut.