Daglig rengöring av kronor, broar och implantat

Implantatet: övergången mellan titan och tandkött

Runt en egen tand fäster tandköttet med fibrer som löper på tvären. Runt ett implantat löper de huvudsakligen längs med. Förseglingen är svagare, och beläggning som får ligga orörd vid kanten tar sig lättare nedåt.

Kanten där kronan möter tandköttet ska bli ren varje dag, hela vägen runt, också på insidan mot tungan, som är den sida de flesta hoppar över. En mjuk borste som vinklas lätt mot tandköttskanten gör jobbet; hård borste och tryck gör det inte bättre.

Mellanrummen behöver något annat än tandborsten. Mellanrumsborstar i rätt storlek är det som oftast rekommenderas runt implantat. För smal borste rengör dåligt, för stor kan skada vävnaden, och därför är det bästa du kan göra att låta tandhygienisten prova ut storleken en gång. I Sverige gör tandhygienister en stor del av det förebyggande arbetet, och för den som kommer hem med implantat är det en tillgång.

Metallinstrument hör inte hemma här, eftersom distansens yta kan repas och repor håller kvar beläggning. Det gäller också professionell rengöring: den som rengör dina implantat behöver veta att det är implantat.

Bron: det är under mellanledet det brister

En bro ersätter en saknad tand genom att ett mellanled hänger mellan två fästen. Under mellanledet finns ett utrymme mot tandköttet dit varken tandborste eller vanlig tandtråd når. Där samlas mat och beläggning, och där börjar problemen, antingen som inflammation i tandköttet under ledet eller som karies på stödtänderna vid kronkanterna.

För att rengöra under ledet behövs ett hjälpmedel som förs in från sidan och dras igenom: tandtråd med styv ände avsedd för broar, en trådträdare eller en mellanrumsborste där utrymmet tillåter. Det är den del av rutinen som folk slutar med först, och det är den som avgör hur länge bron håller.

Samma sak gäller en implantatbro eller en fast helkäksbro på fyra eller sex implantat. Där är hela undersidan en yta som ska hållas ren, och de flesta behöver både tråd och borste för att klara det. Är bron skruvad kan den tas loss för grundlig rengöring vid kontrollen. Är den cementerad kan den inte det, och då sker all rengöring där den sitter.

Kronan på egen tand: kanten är den svaga punkten

En krona på din egen slipade tand är en annan situation. Tanden under lever, har nerv och kan få karies, men i praktiken bara på ett ställe som spelar roll: där kronkanten möter tanden, precis vid tandköttet. Sådan karies ger ofta inga symtom förrän den är djup, och därför är röntgen vid kontrollerna inte överflödig ens när allt känns bra. Hur den upptäcks och behandlas finns i karies under en krona.

Skalfasader sköts på samma sätt, med kanten mot tandköttet som det viktigaste stället. Har du fått många kronor eller skal på en gång är det dessutom bra att veta hur mycket av tänderna som slipades, eftersom det påverkar vad som går att göra senare. Det beskriver skalfasader: vad som slipas bort från din tand.

Snus, rökning och muntorrhet

Tre förhållanden gör ett arbete mer sårbart. Rökning och snus minskar blodflödet i tandköttet och är kända riskfaktorer för att fästet runt implantat bryts ner. Snuset ligger dessutom mot slemhinnan på ett och samma ställe, ofta just där arbetet är gjort.

Muntorrhet, av läkemedel, sjukdom eller ålder, tar bort salivens naturliga sköljning. Beläggningen ligger kvar längre och kariesrisken vid kronkanterna ökar. Tar du läkemedel regelbundet, fråga din tandläkare om något av dem kan ge muntorrhet; listan finns i läkemedelslistan när du loggar in på 1177.

Tidigare tandlossning är ändå den enskilt viktigaste faktorn. Samma sårbarhet följer med till implantaten, och då behövs tätare kontroller och en noggrannare rutin, vilket tandlossning först, implantat sedan går igenom.

Vad tandhygienisten gör vid kontrollen

Det är lättare att hålla fast vid rutinen när du vet vad den mäts mot. Vid en kontroll av implantat mäter tandhygienisten eller tandläkaren djupet i tandköttsfickorna runt varje implantat och noterar om det blöder vid mätningen. Blödning är ett tidigt tecken på inflammation, långt innan något syns på röntgen.

Sedan tas beläggning och tandsten bort med instrument som inte repar ytan, och du får se var det samlas hos just dig. Det brukar vara samma två eller tre ställen varje gång, och det är dem rutinen ska riktas mot. Storleken på mellanrumsborstarna ses över, eftersom mellanrummen kan förändras med åren. Be gärna att få visa hur du gör under broleden framför en spegel; det är där de flesta upptäcker att vinkeln inte stämmer.

Papperen som gör rengöringen bättre

En sak gör du bara en gång: tar med dokumentationen hem. Den som rengör dina implantat här behöver veta vad som sitter i munnen. Be om implantatsystemets namn och distanstyp, om kronorna är cementerade eller skruvade och om det finns skruvkanaler som ska kunna öppnas senare. Be också om röntgen tagen direkt när arbetet var klart. Den bilden är referensen som varje senare kontroll mäts mot. Vilka papper som i övrigt ska med hem listar vem som följer upp när du är hemma igen.

En rutin som håller i tio år

Direkt efter kirurgi gäller andra regler, och instruktionen från kliniken går då före allt annat. Rutinen nedan är det som gäller sedan, i vanlig vardag.

Tabellen är det enkla. Det svåra är att göra den på en tisdagskväll i februari, och den delen kan ingen klinik göra åt dig, varken i Sverige eller i Turkiet.