Läkemedlen du får med dig hem från Turkiet

Be om det här skriftligt innan du går

Be kliniken skriva ner följande med latinska bokstäver, på engelska om det inte går på svenska:

• namnet på den verksamma substansen i varje läkemedel, inte bara varunamnet
• styrka och hur många gånger per dygn du ska ta det
• hur många dagar kuren ska pågå och från vilket datum
• vad varje läkemedel är till för
• namn och kontaktuppgifter till tandläkaren som har skrivit ut det

Gå igenom papperet åt andra hållet också. Är du allergisk mot något läkemedel ska kliniken ha vetat det innan något skrevs ut, men det är värt att fråga en gång till vid disken. Samma sak gäller om du är gravid eller ammar. Skriv gärna dina allergier på engelska i telefonens anteckningar, så att du kan visa dem för vem som helst under resan.

Papperet hör hemma i samma mapp som journalen du ändå ska ta med dig. Behöver någon här hjälpa dig senare är det skillnaden mellan en fråga som tar fem minuter och en som tar två veckor av mejl över tidszoner. Vad journalen i övrigt bör innehålla står i vad en behandlingsplan ska innehålla.

Det turkiska receptet stannar vid apoteksdisken

Receptet du får med dig är inget recept i svensk mening. Enligt 1177 (2026) kan du hämta ut läkemedel på recept i hela EES-området om receptet är utfärdat av en behörig förskrivare där. Turkiet ligger utanför EES, och ett turkiskt recept är alltså inget du kan lämna över disken på ett svenskt apotek och få ut en ny förpackning på.

Det märks inte den första veckan, medan du har det du fick med dig. Det märks när kuren tar slut för tidigt, när en ask blir kvar på flygplatsen eller när du behöver mer än det som låg i påsen.

Vägen är då din vårdcentral, och utanför öppettid kan du ringa 1177 för att få veta vart du ska vända dig. En svensk läkare eller tandläkare skriver ut på egen bedömning efter att ha sett dig. Hen förnyar alltså inte det turkiska receptet utan fattar ett eget beslut, och behöver därför uppgifterna från papperet ovan.

Vad du får ta med genom tullen

Du får ta med receptbelagda läkemedel för eget bruk, men mängden är begränsad. Enligt 1177 (2026) får du ta med läkemedel för tre månaders användning när du reser från ett land utanför EES. För en vanlig antibiotikakur och en förpackning smärtstillande är det inget problem.

Strängare regler gäller för narkotikaklassade läkemedel, dit vissa starka smärtstillande hör. Den som bor i Sverige och kommer från ett land utanför Schengen får enligt 1177 bara ta med sådana för några dygns till några veckors användning, beroende på vilken förteckning läkemedlet tillhör. Erbjuds du ett starkt smärtstillande att ta med hem, fråga före packningen om det är narkotikaklassat. En tullkontroll är ett dåligt ställe att få svaret. Detaljerna för just ditt läkemedel kontrollerar du hos Läkemedelsverket och Tullverket.

Tre vanor minskar risken för besvär oavsett:

1. Låt läkemedlen ligga kvar i originalförpackningen med etiketten på.
2. Ha med papper som visar att de är till dig, receptet eller journalen från kliniken.
3. Packa dem i handbagaget och inte i väskan som kan komma ett dygn efter dig.

Antibiotikakuren och de biverkningar du inte väntar ut

Har du fått en antibiotikakur ska den tas som den är ordinerad, även om svullnaden lägger sig efter tre dagar. Tabletter som blir över ska inte sparas till nästa gång något värker, utan lämnas in på apoteket.

Utslag, kraftig diarré eller svullnad i ansikte eller läppar ska bedömas samma dag, och vid andnöd ringer du 112 och tar dig inte till sjukhuset själv. Hör av dig till kliniken också, men vänta inte på deras svar innan du söker vård här.

Har du fått vård och antibiotika utomlands vill svensk vård veta det. Regionerna har egna rutiner för provtagning för resistenta bakterier hos den som har vårdats utanför Norden de senaste månaderna, oftast när du ska läggas in på sjukhus. Rutinerna skiljer sig mellan regionerna, så säg det själv vid nästa vårdkontakt.

När det smärtstillande tar slut före värken

Ett normalt förlopp går åt ett håll. Obehaget är värst de första dygnen och avtar sedan. Behöver du fortfarande smärtstillande när kuren från kliniken är slut är det en upplysning att ta på allvar, och inte bara en fråga om att skaffa fler tabletter.

Värk som ökar från tredje eller fjärde dygnet i stället för att minska, svullnad som växer igen efter att ha gått ner, feber eller dålig smak från operationsområdet betyder att någon ska titta i munnen. Hur svullnaden brukar utvecklas från dag till dag finns i svullnaden dag för dag, och i vilken ordning du söker hjälp efter hemkomsten står i akut problem efter hemkomsten.

Receptfria smärtstillande finns på alla svenska apotek. Om de går att kombinera med det du redan har fått är däremot en fråga för farmaceuten vid disken, som kan läsa substansnamnen på ditt papper. Samma substans under två olika namn, varav det ena turkiskt, är en klassisk fälla.

Det din läkare behöver veta

Din vårdcentral vet inte att du har varit i Turkiet. Läkemedel som du har fått ut på ett turkiskt apotek syns inte i läkemedelslistan på 1177, och ingen journal här visar ingreppet. Det hålet täpper du själv till, och det räcker oftast med ett samtal eller ett meddelande.

Ta med, eller skicka in i förväg:

• journalen från kliniken, med vad som gjordes och vilket datum
• listan över substanser, doser och kurens längd
• vilket implantatsystem eller material som har använts, om det är aktuellt
• din egen läkemedelslista, så att läkaren kan se om något krockar

Den sista punkten är viktigare än den ser ut. Tar du blodförtunnande, läkemedel mot benskörhet eller immundämpande behandling kan ett nytt läkemedel påverka dem, och tvärtom. Därför ska listan ha nått kliniken redan före ingreppet, och hur du tar fram en komplett lista beskrivs i fasta läkemedel som ändrar planen.

Enklast är att ordna allt det här medan du står vid disken på kliniken och har någon framför dig som kan svara. Fråga efter substansnamnen, be om papperet och kontrollera att datumen stämmer. Lägg det sedan i mappen med resten av journalen, så ligger det där den dag någon i svensk vård frågar efter det.