Kontrollerna det första året: vad som mäts vid varje besök

De första veckorna: läkning, inte mätning

Efter en implantatoperation handlar de första besöken om såret. Tandläkaren tittar på om slemhinnan har slutit sig, tar bort eventuella stygn och ser efter tecken på infektion. Någon mätning av fickor görs inte runt ett färskt implantat, och röntgen tas bara om något tyder på problem.

Samma veckor är det du själv som gör det mesta av observationen. Svullnad och ömhet ska avta dag för dag, ungefär som svullnaden dag för dag beskriver. Gör de det motsatta är det ingen fråga för en planerad kontroll utan för ett samtal samma dag.

När den permanenta konstruktionen sitter: bettet

Några veckor efter att kronor eller en bro har satts in kontrolleras bettet. Tandläkaren låter dig bita på färgat papper och ser var tänderna möts, både när du biter rakt ihop och när du för käken åt sidorna.

Här finns en skillnad mellan egna tänder och implantat som styr hela bedömningen. En egen tand sitter fast med ett tunt fäste som ger efter en aning och som känner tryck. Ett implantat sitter direkt i benet, ger inte efter och säger inte ifrån på samma sätt. En implantatkrona som tar i för tidigt tar därför emot belastning som du inte märker, och det sliter på både porslin och skruvförband. Pressar eller gnisslar du tänder nattetid tas det upp här, eftersom en bettskena kan skydda arbetet. Vad det innebär för nya kronor står i tandgnissling och nya kronor.

Efter några månader: tandköttet

Nästa besök gäller vävnaden runt implantaten och kronorna. Det som mäts:

• Fickdjup. En försiktig mätning runt varje implantat, jämförd med nollmätningen.
• Blödning vid mätningen. Det tidigaste tecknet på inflammation. Blödning runt ett implantat utan benförlust kallas mukosit och går oftast att vända med bättre rengöring.
• Var eller svullnad, som alltid ska tas på allvar.
• Plack. Var beläggningen samlas visar var din rengöring inte når fram.

Det sista är mer än en pekpinne. Det är vid det här besöket som mellanrumsborstarnas storlek bör provas ut, och det är ofta en tandhygienist som gör det bäst. Har du haft tandlossning är just det här besöket det du minst ska hoppa över.

Vid ett år: röntgen mot röntgen

Ett år efter nollmätningen tas en ny röntgenbild och läggs bredvid den första. En viss ombyggnad av benet närmast implantatet under den första tiden efter belastning är väntad. Det som räknas är att nivån sedan står still. Fortsätter benet att minska, särskilt tillsammans med blödning och djupare fickor, är det tecken på periimplantit, och ju tidigare den upptäcks desto mindre ingrepp krävs. Varför det väger så tungt för hållbarheten reder hur länge håller ett implantat ut.

Samma besök omfattar det tekniska:

• sitter kronorna och skruvarna fast, utan glapp
• finns det flisor eller sprickor i porslinet
• finns det kvarglömt cement under kanten på en cementerad implantatkrona, som kan hålla igång en inflammation
• har bettet ändrats sedan förra gången

En krona som har flisat sig upptäcks ofta just här, långt innan tungan hittar kanten.

Kronor och skalfasader på egna tänder

Den som har fått kronor eller skalfasader på egna tänder har delvis andra mätpunkter. Kanten mellan tand och krona undersöks och röntgas, eftersom karies under en krona sällan märks förrän den har gått långt. En tand som slipats mycket kan dessutom förlora sin vitalitet med tiden, så tandläkaren kan testa hur tanden reagerar och jämföra med tänderna bredvid. Tandköttet kring kanterna bedöms på samma sätt som runt implantat: blödning, fickdjup och om det har dragit sig tillbaka.

Mellan kontrollerna: det du själv märker

Kontrollerna är glesa, och det mesta som händer mellan dem ser du själv först. Några saker är värda att skriva ner med datum, så att tandläkaren har något att gå på vid nästa besök:

• Blödning när du rengör runt ett implantat. Enstaka blödning första tiden kan bero på ovan teknik. Blödning som kommer tillbaka vecka efter vecka på samma ställe är något tandläkaren vill veta.
• Smak eller lukt från ett visst område, trots att du rengör.
• En krona som känns lös eller klickar när du tuggar. Det kan vara en skruv som har släppt, och den går oftast lätt att dra åt om den upptäcks tidigt.
• Mat som fastnar på ett nytt ställe. Det kan betyda att en kontaktpunkt har ändrats.
• Bettet känns annorlunda efter att ha känts rätt i flera veckor.

Inget av detta är i sig ett akut läge. Det är underlag. Hur rengöringen ska gå till för att hålla blödningen borta finns i daglig rengöring av kronor, broar och implantat. Ökande svullnad, feber eller var är däremot inte något som väntar till nästa kontroll, och då gäller akut problem efter hemkomsten.

Året i en tabell

Tiderna varierar med vad som har gjorts och hur läkningen går, och din tandläkare kan lägga dem tätare. Ta med tabellen till första besöket och fråga vid varje kontroll vad som jämfördes med vad. Ett svar som ”bennivån är densamma som på bilden från i våras” är värt mer än ”det ser bra ut”.

Efter det första året

När ettårsbilden visar att benet står still övergår uppföljningen i vanliga revisionsbesök. Hur tätt de ska ligga bedömer din tandläkare utifrån din risk: tidigare tandlossning, rökning eller snus, diabetes och hur mycket plack som samlas avgör mer än själva implantatet. Röntgen tas då inte vid varje besök, men nollbilden och ettårsbilden ska finnas kvar i journalen så att de går att jämföra med i många år framåt. Byter du tandläkare, be om att bilderna följer med.