Svarta trianglar mellan tänderna: kan de stängas?

Varför de syns först efteråt

Nya kronor sätts in medan tandköttet fortfarande är irriterat efter slipning och avtryck. Vävnaden är svullen och allt ser tätt ut. Under veckorna och månaderna som följer lugnar sig tandköttet och drar sig tillbaka till sin naturliga nivå, ungefär som tandkött som drar sig tillbaka runt kronor beskriver. Det som då blir synligt fanns där hela tiden.

Efter tandreglering händer något liknande. Står tänderna trångt och delvis över varandra döljer de rummen mellan sig. När de rättas upp och ställs på rad syns varje tands form, och har tänderna smala halsar uppstår öppningar nere vid tandköttet. Det gäller också när skenorna skickas hem med posten, och det är en av frågorna att ställa innan en sådan behandling börjar.

Några förutsättningar gör trianglar troliga oavsett vad som görs: tandlossning med förlorat fäste, tunt tandkött, trekantiga tänder med smal hals och åren som går. En tandläkare som går igenom det med dig innan arbetet startar ger dig en realistisk bild av hur resultatet ser ut om ett år, på samma sätt som färgen på de nya tänderna behöver diskuteras i förväg.

Frågorna som är värda att ställa innan kronor eller tandreglering börjar:

• Har jag förutsättningar för svarta trianglar, och i så fall var?
• Kommer de att synas mer eller mindre efter behandlingen?
• Hur ska jag rengöra mellan tänderna när arbetet är klart?
• Vad går att göra om öppningar dyker upp under första året, och vem gör det?

Svaret på den tredje frågan säger mycket om hur konstruktionen är tänkt. En tandläkare som redan har tänkt på mellanrummen kan visa dig vilken borste som passar var.

Orsak och möjlighet

Kolumnen till höger skiljer ett realistiskt samtal från ett säljsamtal. Får du höra att allt går att fixa utan att någon nämner en begränsning har du inte fått hela bilden.

Det finns också en genväg som gör öppningen mindre och problemet större. Kronor med stora och långa kontaktytor mot grannen ser prydliga ut framifrån, men under dem samlas plack som varken tandtråd eller borste når. Där uppstår inflammation, och inflammation tar mer ben, vilket i sin tur ger en större öppning. Kirurgi hjälper sällan heller: papillen har dålig blodförsörjning och ligger i ett trångt utrymme, och försök att bygga upp den ger varierande resultat. Injektioner med fyllnadsmedel erbjuds ibland, och effekten är kortvarig och omdiskuterad.

Mellanrumsborsten i rätt storlek

Finns öppningen väl är rengöringen både det viktigaste och det enklaste du kan göra. En borste som är för tunn rengör inte ytorna. En som är för grov pressas in med kraft och bidrar med tiden till mer tillbakadragning. Rätt storlek går in med lätt motstånd utan att tvingas, och den varierar mellan mellanrummen i samma mun. Be tandhygienisten hjälpa dig att prova fram storlekarna i stället för att gissa i butiken.

Munskölj och munspolare räcker inte ensamma. Vatten spolar bort lösa matrester, men placket som sitter fast på ytorna i öppningen måste tas bort mekaniskt. Använd borsten en gång om dagen, lugnt, med några lätta drag per mellanrum. Blöder det fortfarande efter två veckor med rutinen på plats är det inflammation och ingen teknikfråga, och då ska en tandläkare titta på det.

En öppning som hålls ren och inte växer är ett löst problem i allt utom utseendet. Den är sällan skäl nog att göra om ett arbete som i övrigt fungerar. Vill du ändå göra något åt utseendet är komposit på sidorna av tänderna ofta det minsta ingreppet att börja fråga om, eftersom inget behöver slipas bort och det går att ta bort igen om resultatet inte blir som du tänkt dig.